Ofta kan du läsa eller höra saker som ”tre saker att tänka på när du sekvenserar”, ”fem tips för att skapa bra yogaklasser”. Och det är antagligen precis vad du behöver för att bli en bättre yogalärare. Jag försöker själv hjälpa dig på det sättet, och jag tycker definitivt att det är en mycket bättre metod att fokusera på det positiva och vad du ska göra, i stället för vad du inte ska göra. Ibland kan det ändå vara bra att ha koll på några saker som du absolut ska undvika om du vill skapa och leda en riktigt bra yogaklass, och det är precis vad jag tänkte gå igenom här.
Du vet säkert att rent psykologiskt är det mycket bättre att använda aktiva uppmaningar, alltså att säga vad någon ska eller bör göra, i stället för negationer. Det sägs ju att hjärnan har svårt att förstå ordet ’inte’ så om du hör eller säger till dig själv ”snubbla inte på tröskeln” så är risken stor att hjärnan fokuserar på att du just ska snubbla på tröskeln. I det här blogginlägget tänkte jag ändå berätta om tre saker du absolut inte ska göra om du vill att din yogaklass ska bli så bra som möjligt, och så förklarar jag förstås vad jag tycker att du ska göra i stället.
Sluta leda ”yoga för alla”
Först ut, sluta försöka leda yoga för alla och att anpassa din klass efter varje enskild deltagare. Självklart ska din klass vara inkluderande och kännas tillgänglig och välkomnande och du bör definitivt ge dina deltagare alternativ till olika positioner så att de kan yoga utifrån sina egna förutsättningar och så klart från dagsform och känsla i stunden. Som yogalärare är det din uppgift att förstå de positioner du lär ut så att du kan hjälpa dina deltagare att hitta sitt sätt, sin variant och anpassa det de behöver och få ut mesta möjliga av positionen, beroende på vad som är syftet med den. Men, din yogaklass är inte för alla och du bör inte försöka skapa en klass som passar alla, eller leda en klass som är för alla. Jag har själv gjort det, försökt att leda yogaklasser som ska passa alla typer av människor, nybörjare och erfarna yogis, män, kvinnor, olika åldrar och varierad bakgrund, träningserfarenhet och naturligtvis olika kroppar, olika fysiska förutsättningar både vad gäller styrka, rörlighet, balans och koordination. Det säger sig självt att det inte går. Det funkar inte att tillfredsställa så många olika typer och skilda förväntningar på en och samma gång, för det som är för enkelt för en kommer vara alldeles för avancerat för någon annan, det som är för tungt och jobbigt för någon kommer vara precis vad en annan behöver för att utmana sig och kanske alldeles för lugnt för en tredje. Med tid och erfarenhet kommer du som yogalärare bli allt bättre på att kunna leda flera olika nivåer samtidigt, att kunna anpassa och att guida deltagare genom olika nivåer och ge alternativ. Du kommer fortfarande leda en bättre klass samtidigt som du gör det enklare för dig själv om du inte försöker ge så många alternativ och anpassade varianter så att det skulle kunna passa alla utan i stället väljer nivå och inriktning på din klass och kommunicerar det klart och tydligt till deltagarna så att de kan välja den klass som passar dem bäst och där nivån kommer att vara mer jämn mellan deltagarna – det blir bättre för alla. Det här gäller så klart inte bara svårighetsnivå på passet. Precis som dina deltagare, eller snarare potentiella deltagare, för risken är att om du försöker tilltala för många på samma gång så kommer de flesta av dem inte känna sig träffade alls, och inte ens komma på din yogaklass… Så precis som dina potentiella deltagare kan ha olika erfarenhet och olika fysiska förutsättningar för att klara av din yogaklass så kommer de även ha olika preferenser och önskemål om tempo på klassen, hur intensiv den ska vara, vilka positioner de vill ska ingå, och vilka de absolut inte vill göra på klassen, vilken musik du ska spela och vissa kommer tycka att du inte ska spela musik alls, osv. Jag har gått yogalärarutbildningar för Michael James Wong från Krama Yoga school och en av de viktigaste poänger jag har fått med mig från honom är ”You can’t be everything to everyone”. Det är så viktigt att komma ihåg. Om du ska försöka anpassa dig för att passa ”alla”, så kommer du behöva göra så många kompromisser att du inte kommer att passa någon alls, och du kommer inte längre vara den du är. Du kan aldrig bli en riktigt bra yogalärare genom att försöka vara någon annan än dig själv, någon annan än den du är och leda yogaklasser på ditt sätt. Även om det gick, skulle du verkligen vilja det? Skulle det vara värt det om du hela tiden behövde försöka vara någon annan och anpassa dig till vad alla andra tycker och önskar och göra som andra vill och inte få göra det du själv gillar? Om du väljer nivå, inriktning, stil på yoga, vilken musik du spelar, om du vill ha musik på dina klasser, hur du lär ut etc. så kommer de som gillar det du gör hitta dig och verkligen gilla dig och dina yogaklasser. Du kommer att hitta dina deltagare. Bättre att några gillar ditt sätt att leda yoga mycket och några inte gillar dig alls, än att alla tycker att du är okej. För deltagarna väljer inte okej, de kommer inte att gå på din klass om du är okej för det kommer finnas någon annan de gillar mer och då kommer de att gå dit i stället. Så i stället för att försöka skapa yogaklasser som passar alla och anpassa för alla hela tiden, hitta ditt sätt att göra det på och tilltala just dina deltagare mer, så att de kommer till dina klasser. De som inte gillar dig kan gå till en annan yogalärare i stället för helt ärligt, du vill ändå inte ha dem där om det innebär att du måste leda en typ av yoga du inte gillar, på ett sätt du inte tycker om och aldrig få spela din favoritlåt eller lära ut din favoritposition. Eller hur? Och dina yogaklasser kommer bli mycket bättre och få ett tydligare syfte och kännas mer logiska och roliga om du har valt inriktning och nivå och inte försöker få med allt och anpassa till alla olika nivåer samtidigt.
Skapa inte nytt varje gång
Nästa sak du absolut inte ska göra om du vill skapa och leda bra yogaklasser är att skapa en ny yogaklass varje gång du ska leda en klass. Det är lätt att tro att du behöver variera dina klasser hela tiden och att alla yogaklasser måste vara unika och skilja sig från den förra för att deltagarna inte ska bli uttråkade, men också för att du inte kan hinna med allt i en och samma yogaklass och därför skulle du behöva variera dig hela tiden för att deltagarna ska få lära sig olika saker och öva på olika positioner och förbättra sig inom olika områden och på nya sätt. Som tur är stämmer ju inte det. Du som har lyssnat på podden Vinyasa PLAY: din guide till yogaläraryrket eller läst tidigare inlägg i bloggen har säkert läst/hört mig säga, ganska många gånger att det finns många fördelar med att upprepa dina yogaklasser fler än en gång. Det är genom upprepning vi lär oss och vi behöver få göra samma sak flera gånger, om något är nytt eller riktigt svårt för oss ganska många gånger faktiskt, för att vi ska lära oss, eller bli bättre på något. Det här är både rent fysiskt, för att vi ska bli starkare och förbättra rörlighet, att det är nödvändigt att göra samma sak flera gånger, och mentalt, att vi ska förstå något, lära oss teknik, bana in en vana eller ett mönster. Så att du som yogalärare leder samma klass flera gånger är enbart en fördel. Men utöver det så kommer du som yogalärare, speciellt om du är ny och inte har så mycket erfarenhet, att sätta onödig press på dig själv, och lägga för mycket tid på att sekvensera, om du försöker ha nytt material hela tiden, det tar tid att skapa och förbereda bra yogaklasser, och det är dessutom svårt att komma ihåg om du byter sekvens varje yogaklass. Om du upprepar yogaklasser du har skapat tidigare flera gånger, så kommer dina deltagare känna igen sig. De kommer att känna sig trygga med det du levererar, de får chans att öva vidare på sådant de gjort tidigare, och komma lite längre, de har mycket större möjlighet att känna att de klarar av klassen och känna sig ”lyckade”, hänga med, få flyt och de kommer ha betydligt större chans att hinna fokusera på andningen och gå djupare in i sig själva än om de hela tiden behöver vara uppmärksamma på dig och vad du gör som nästa position, och fundera på hur de ska klara av den, och bara känna sig allmänt osäkra för att du slänger fram en massa nya och okända positioner för dem. Deras upplevelse kommer att bli bättre, fysiskt och mentalt. Jag vågar även påstå att din upplevelse kommer bli bättre, för du kommer kunna materialet bättre, känna dig mer hemma i sekvensen och hur du lär ut den och därigenom kommer du med största sannolikhet att leda klassen bättre. Mer närvarande i stunden så kommer du kunna se dina deltagare på ett annat sätt och ha bättre möjlighet att möta dem där de är, kanske ge alternativ, eller fördjupade instruktioner. Förra gången du ledde just den sekvensen kanske du insåg att hur du förklarade en viss position inte riktigt gick hem hos alla deltagare så nu har du tänkt ut ett bättre sätt att beskriva den, eller ett annat sätt att visa på. Så om du slutar skapa nytt material varje gång du leder en klass och i stället upprepar dina sekvenser flera gånger så kommer du vara säkrare på vad du ska göra, kunna leda en bättre klass och ge deltagarna en bättre upplevelse för att de känner igen sig och de får möjlighet att utvecklas.
Krångla inte till det
Sist men inte minst, krångla inte till det! Försök inte lära ut krångliga och avancerade positioner, eller annorlunda, påhittiga sätt att komma in i dem, bara för att variera och att deltagarna inte ska tröttna, för det gör de inte. Jag menar inte att du inte får ha med roliga, avancerade och innovativa positioner, eller ingångar till dem om du vill och om du har koll på dem, känner dig säker i hur du ska lära ut dem och kan förmedla dem till dina deltagare på ett tydligt sätt. Själv leker jag gärna med nya sätt att göra saker på för att testa, utforska och utmana deltagarna, men jag väljer bara att ha med positioner eller övergångar som jag har lekt med själv och känner att jag kan visa och förklara. Du behöver absolut inte bara ha med vanliga, traditionella yogapositioner i dina klasser, men du klarar dig med dem. Du behöver inte krångla till det för sakens skull. Det finns många olika sätt att göra Krigare 2, och flera olika syften du kan använda den för och utmana dina deltagare, bygga styrka och balans. Du behöver så klart utgå från och ta hänsyn till dina deltagare, deras vana och erfarenhet, deras styrka, rörlighet och andra fysiska förutsättningar. Och så kan du välja en mer avancerad position i taget att presentera för dem och börja bygga upp mot, efter att du själv har utforskat den och känner att du har koll. Men för många deltagare, speciellt om de inte har hållit på med yoga så länge, så är det fullt tillräckligt och ger dem ganska mycket att tänka på att bara ta sig igenom en enkel solhälsning och några olika krigarpositioner. Det finns så mycket du kan variera och leka med bara där för att ge deltagarna variation och lite nya utmaningar. Olika bredd och avstånd mellan fötterna, olika vinklar, olika djup. Låt deltagarna utforska hur det känns att pressa isär fötterna, eller dra ihop dem, testa hur det påverkar att lägga på rörelser i höft, rygg eller armar, utmana deras balans genom att be dem blunda. Oftast är det vi som yogalärare som är mer otåliga, blir uttråkade och känner att vi vill hitta på nåt nytt, nåt annorlunda, eller vill jobba med avancerade positioner, kanske för att vi själva är där i vår egen praktik, eller för att vi leder flera yogaklasser i veckan och tröttnar lite, men det gäller oss – inte deltagarna. Deltagarna är oftast nöjda med att få en stund på mattan, komma in i sig själv, fokusera på andningen och vara lite mer i kroppen än i huvudet, röra på sig, få sträcka ut, svettas lite, känna hur musklerna jobbar. Så kom ihåg att du leder yogaklasser för deltagarnas skull, inte för din egen, och frestas inte att krångla till det för att du är uttråkad. Det finns många sätt att variera en yogaklass och utmana deltagarna om det är det du vill, utan att stoppa in armbalanser, djupa bakåtböjningar och inversioner som ingen i klassen klarar av. Däremot kan det vara väldigt roligt att som sagt, välja en position i taget och jobba mot den bit för bit, bygga upp styrka och balans, eller vad det är som krävs. Men som grund för dina sekvenser, håll det enkelt och håll dig till det du känner dig trygg med att lära ut, för då kan du göra det på ett bra sätt som dina deltagare kommer att uppskatta. Det kommer att göra dina yogaklasser bättre än om du försöker stoppa in avancerade positioner och övergångar som du inte behärskar att lära ut för du tror att det krävs. Det gör det inte.
Så det här var mina tre saker jag inte tycker att du ska göra om du vill skapa bra yogaklasser. 1. Håll inte yoga för alla, utan gör det du vill och är bra på så kommer de som gillar det du gör komma. 2. Skapa inte nytt varje gång utan upprepa dina sekvenser och yogaklasser, både för deltagarnas skull och för din skull. 3. Krångla inte till det bara för att variera, gör det du är trygg med och utforska fler aspekter av vanliga positioner så deltagarna kan komma djupare i dem och förstå dem bättre.
Vill du får du gärna höra av dig till mig på mail eller DM och berätta vad du tyckte om det här avsnittet, eller dela en skärmdump i dina stories med en kommentar eller reflektion du fick när du läste. Tillhör du de yogalärare som sätter mycket press på sig själva att alltid ha nya sekvenser men nu ska börja återanvända mer? Tagga mig i din story så jag får se.
Vill du lära dig mer om sekvensering så kan du anmäla dig till intresselistan för min kommande kurs 3 steg till att skapa yogaklasser snabbare och enklare. Gå in på vinyasaplay.se/kurs och skriv upp dig, helt utan förbindelser så klart. Läs mer på sidan.
Stort tack för att du lyssnar den här bloggen. Lycka till med dina yogaklasser!