Det allra viktigaste när du leder en yogaklass (precis som när du leder vilken annan typ av träning som helst för en grupp deltagare) är att ditt fokus i allt du gör bör vara på dina deltagare. Du är inte där för din egen skull, den yogaklass du leder är inte din egen praktik, oavsett hur mycket du demar (demonstrerar) eller inte. Anledningen till att du står framför en grupp deltagare är för att de ska få sin praktik, med din hjälp. Trots det är alltid det första jag gör när jag ska bestämma mig för vad jag ska göra under dagens yogaklass, att jag checkar in med mig själv och känner efter vad jag upplever, önskar, behöver, saknar, vill osv. Läs vidare för att få reda på varför.
Skillnad mellan yogalärare och yogautövare
När du leder en yogaklass är du yogalärare, inte yogautövare. Jag hoppas verkligen att du har koll på skillnaden, och gör den distinktionen. Allt du gör i klassen, från vilka positioner du har med i din sekvens, hur du lär ut dem, vilken ordning, vilka instruktioner, hur du ger alternativ osv. till vad du säger och gör, när du är tyst, vilka låtar du spelar (om du har musik i dina yogaklasser), hur du guidar meditation i Savasana och vilka eventuella andningsövningar som ingår. ALLT är för dina deltagare och inte för dig. Men när jag ska leda en yogaklass, oavsett om det är att jag ska sätta ihop en sekvens två timmar innan jag åker till yogalokalen, eller om jag filar på ett flöde jag ska lära ut flera dagar senare, så börjar jag alltid med att lyssna inåt.
Vad är jag sugen på i dag? Vad känns bra i min kropp? Var är jag stel? Var tar det emot? Vad behöver eller saknar jag? Det här är ofta rent fysiskt. Jag känner mig stel i höfterna eller känner en längtan efter att flöda mjukt men snabbt, eller så vill jag bli starkare i en viss position, t.ex. en armbalans. Ibland kan det i stället vara mentalt. Kanske känner jag mig låg, trött, brist på energi. Till skillnad från många andra som tycker hösten är så härlig. Du känner säkert igen hur många med positiva ord beskriver hösten som en nystart, att det är så härligt att komma in i rutiner igen, de är pepp på att komma igång med saker, blir glada och får energi av höstens vackra färger och uppskattar den kyligare, krispiga luften. Själv blir jag alltid vemodig när sommaren är på väg att ta slut och även om jag också kan uppskatta färgerna och att luften är hög och klar så vill jag inte behöva börja med mössa och vantar och jag tycker det är jobbigt med mörkret. Även innan det egentligen har blivit så mörkt känns det oerhört tungt att veta att det är på väg. Jag vet inte vilken grupp du tillhör, om du älskar hösten eller om du liksom jag har det lite jobbigt just nu, men det här är bara en sak som kan påverka var jag befinner mig mentalt för tillfället. Andra gånger kan det så klart vara att jag känner mig väldigt uppåt och har massor av energi. Ibland, men inte särskilt ofta kan det t.o.m. vara något som hänt eller pågår i världen som påverkar mig på ett eller annat sätt. Jag brukar vara sparsam med att väva in ett tema i mina klasser utifrån aktuella händelser för det är något som kan vara väldigt triggande för deltagare. Många går på yoga bland annat för att komma bort från vardagen och verkligheten en stund, att få slippa tänka på olika saker som stressar och oroar eller är väldigt sorgliga. Det finns undantag, när jag kan nämna något som berört mig, eller möjligtvis spela en låt som betyder något för mig som har anknytning till det som skett, fast jag kanske inte kommenterar det eller säger något om själva händelsen.
Mitt skav – deltagarnas praktik?
Men jag känner alltså efter i mig själv, och utifrån vad jag har för skav, längtan eller behov, fysiskt eller mentalt, så väljer jag klassens tema och syfte och utgår från det när jag sekvenserar. Vilka positioner, klassens intensitet eller energi och kanske även ett filosofiskt tema eller bara någon liten tanke jag vill dela med mig av. Så hur går det här då ihop med vad jag alldeles nyss sa om att som yogalärare är det inte din egen praktik när du leder en yogaklass och allt du gör i klassen ska vara för deltagarnas skull och utifrån dem och deras förutsättningar? I mitt huvud är det här inte en motsättning över huvud taget. Jag kan välja tema, syfte och positioner med mig själv som utgångspunkt när jag SKAPAR klassen och ändå LEDA klassen med fullt fokus på mina deltagare. Jag kan sätta ihop en sekvens utifrån något jag själv längtar efter eller behöver, men lära ut det på deltagarnas villkor och efter deras förutsättningar. Det är fullt möjligt att starta med en egen känsla och därifrån forma klassen efter hur det jag väljer att ta med kan vara till nytta för mina deltagare. Om du inte köper den tanken rakt av så vill jag att du stannar upp en stund och tänker efter men jag hoppas verkligen att du förstår hur jag menar med att det går alldeles utmärkt att göra valet av tema eller syfte för yogaklassen från vad jag själv känner, tänker, upplever, behöver och sedan skapa och forma själva klassen, och framför allt leda den för deltagarnas skull.
Jag hoppas du är med mig på den nu, för nu tänkte jag prata om varför jag utgår från mig när jag skapar mina yogaklasser, och varför jag tycker det är en bra idé för dig också att göra det, om du inte redan gör det.
Din bästa idékälla
För det första, alla idéer måste komma någonstans ifrån. Så länge du inte har deltagare som rakt och tydligt säger till dig vad de vill ha eller önskar sig i nästa yogaklass med dig, så måste du komma upp med idéerna själv. Du kan hitta inspiration på massor av olika ställen. Gå på andras yogaklasser, titta på eller göra yoga online, bläddra i böcker, delta i diskussioner i Facebookgrupper, lotta, titta i material från din yogalärarutbildning, lista olika tänkbara teman och välja eller bara gå igenom listan uppifrån och ner. Även om du fick uppslag och idéer till yogaklasser från dina deltagare så är det ändå du som behöver välja, eller hur? Är det bara en enda person som säger något, t.ex. önskar sig en klass med bakåtböjningar, så kanske det är den enda som vill göra bakåtböjningar. Någon annan vill hellre jobba med höftöppnare och en tredje skulle föredra framåtfällningar. Är det en som säger att de hoppas på en lugn och stillsam klass finns det säkert en annan som samtidigt längtar efter ett riktigt starkt och spicy flöde. En deltagare har mycket energi medan en annan känner sig låg. Du kanske fattar vart jag är på väg? Du kommer troligen aldrig ha en klass där alla deltagare samtidigt behöver eller önskar sig precis samma sak, oavsett om de säger det högt till dig eller inte, så det är ändå upp till dig att välja. Du som yogalärare är ansvarig för klassen och du behöver ta ledningen.
Du kan som sagt få inspiration och idéer från många olika håll och jag rekommenderar verkligen att du suger åt dig tips och plockar förslag från alla ställen du kan, så att du kan variera dina yogaklasser, ge dig själv och dina deltagare omväxling, jobba med olika saker och utveckla skilda delar både fysiskt och mentalt. Dig själv har du alltid närmast, alltid tillgänglig. Har du ingen bok tillhands, varken tid eller möjlighet att leta upp klasser på Youtube eller chans att gå på en annan lärares klass så har du ändå alltid dig själv. Om du kan identifiera en känsla, tanke, idé inuti dig själv, och vänja dig vid att se den som ett frö som du kan skapa en yogaklass utifrån, så har du alltid en startpunkt och något du kan använda som inspiration inför att välja tema och sekvensera. Sedan, som sagt gör du det från deltagarnas perspektiv när du väl leder klassen.
Bli mer autentisk som yogalärare
Nästa anledning till att jag rekommenderar att du tittar på dig själv när du ska välja vad din yogaklass ska innehålla är att om du utgår från dig själv, vad du känner och tycker så kommer du antagligen att kunna skapa yogaklasser som passar dig som yogalärare bättre, som får din unika stil som skiljer dig från andra yogalärare, och du kommer att kunna vara genuin och autentisk i din roll som yogalärare och hur du leder dina klasser. Du kan lättare hitta ord för att beskriva vad ni ska göra likväl som hur och varför ni gör just de positionerna, på det sättet. Uttrycka det du vill förmedla på ett sätt som kommer mer naturligt. Om du exempelvis utgår från din känsla av att vilja öppna upp bröstkorgen tror jag att du kommer att välja positioner som hjälper till att uppnå just det utan att kanske behöva tänka speciellt mycket anatomi och biomekanik och du kan även visa och förklara positionerna och deras syfte klart och tydligt eftersom du känner det i dig själv. Jag kan förstås se att det eventuellt finns en risk att du fastnar i att göra samma saker och kanske inte varierar dig särskilt mycket. Dina klasser innehåller nästan alltid dina favoritpositioner medan vissa andra positioner som du inte är så förtjust i sällan eller aldrig finns med. Helt ärligt tror jag faktiskt inte att den risken är speciellt stor, så länge du är medveten om den. Även när du utgår från dig själv så kan göra det med intentionen att variera dina klassers positioner och ha olika teman och syften.
Bli en relaterbar yogalärare
Den tredje och sista anledningen till att jag tycker att du inte bara kan utan t.o.m. ska utgå från dig själv är att dina deltagare kommer kunna relatera till dig och ditt ämne. Nej, alla i din klass kommer inte känna, tänka, behöva, önska sig, uppleva samma sak vid samma tillfälle. Precis som jag nämnt tidigare kommer det troligen att vara precis tvärtom, att de önskar sig väldigt olika saker, vilket var ett av mina argument för att du inte skulle fråga dem vad de vill ha. Däremot tror jag att de flesta av dina deltagare har känts sig trötta och sega, låga på energi någon gång, vid något tillfälle har upplevt sina höfter väldigt tighta och stela och känt behov att öppna upp dem, vissa dagar har de önskat sig bli starkare och orka mer. Även om de inte känner precis samma sak samma dag, så har de troligtvis gjort det åtminstone någon gång tidigare. Vi är alla mänskliga och delar de flesta upplevelser. Väldigt mycket av det vi tänker och känner är otroligt vanligt och allmänt för de flesta människor. Många av oss lever dessutom ganska liknande liv, med liknande förutsättningar, utmaningar och svårigheter som kan leda till likartade konsekvenser. Självklart finns det en massa variationer, tack och lov är vi olika personer. Men väldigt många av oss har för stillasittande jobb, och de som har fysiska jobb har ofta slitsamma och monotona arbetsuppgifter, vi tillbringar för mycket tid inomhus och alldeles för mycket tid framför någon av alla våra skärmar. Vi lever rätt stressiga eller åtminstone fulltecknade liv och upplever ofta att vi har för lite för fritid, sover dåligt, får inte den återhämtning vi behöver, hinner inte träna eller umgås med vänner och göra roliga saker så ofta vi vill, oroar oss över ekonomin och världsläget. Och när många av oss upplever liknande saker ger det likartade konsekvenser. Självklart finns det undantag och naturligtvis är det här i olika grad och omfattning, beroende på personlighet, livsstil, familjeförhållande osv. Men ändå, min poäng är att vi är ganska lika. Vi är helt enkelt mänskliga, du också! Vilket innebär att du kan utgå från dig själv, inte som en unik varelse (även om du självklart är det samtidigt, det är vi alla), utan som ett exempel på en människa som delar många saker med väldigt många andra människor. Så det du upplever nu finns det en väldigt stor sannolikhet att de flesta av dina deltagare också upplevt. Även om de inte gör det just den dagen du gör det så kan de enkelt plocka upp den känslan igen och relatera till det du tar upp.
Med det sagt, som jag var inne på tidigare, utgå från det du hittar i dig själv men bara håll en liten tanke på vilka ämnen och teman, fysiska som mentala, som du tar upp så att du inte riskerar att fastna i några få saker som du upprepar hela tiden utan se till att du ändå varierar dina klassfokus.
Skilj på hur du skapar yogaklassen och hur du leder den
Slutligen vill jag bara knyta ihop säcken med att en gång till poängtera att det viktiga är att du skiljer på skapandeprocessen och beslutsunderlaget till varför du väljer det ena eller andra ämnet för klassen, och själva leveransen av din yogaklass. För när du väl står där i salen framför dina deltagare och ska leda klassen, då är ditt fokus helt och hållet på deltagarna, deras upplevelse och vad de behöver. Yogaklassen är ”färdig” innan du kommer dit, men om du varit yogalärare ett tag så vet du säkert lika väl som jag att den exakta produkten skapas i stunden tillsammans med deltagarna, oavsett hur noggrant och ingående du har förberett och planerat, eller om du improviserar en sekvens. En lärarledd yogaklass är en dynamisk och levande process, inte något statiskt. Det är samspelet med dina deltagare, hur du anpassar tempo, nivå, instruktioner osv., allt du säger och gör på plats i salen, som avgör exakt hur klassen blir i slutänden och där och då är du där helt och fullt för deltagarnas skull även om du skapat klassen med dig själv som utgångspunkt.
Som vanligt får du hemskt gärna höra av dig efter att du har lyssnat på det här. Berätta, vilka tankar och idéer kom upp? Håller du med eller inte, hur jobbar du själv? Gillade du inlägget eller hela bloggen får du gärna hjälpa mig att sprida den genom att t.ex. dela en skärmdump i stories på Instagram och tagga mig. Maila mig frågor om något du undrar över angående jobbet som yogalärare eller ge förslag på ämnen du vill att jag tar upp. Du når mig lättast på mail eller DM på Instagram.
Vill du lära dig mer om hur du snabbare och enklare kan skapa smarta, roliga yogaklasser dina deltagare älskar så kan du redan nu anmäla intresse för min sekvenseringskurs 3 steg till att skapa yogaklasser snabbare och enklare som kommer snart. Gå in på vinyasaplay.se/kurs, och fyll i formuläret. Att anmäla dig till intresselistan är förstås helt utan förbindelser men gör du det kommer du att få information om när kursen släpps först av alla och chansen att boka dig till det allra bästa priset.
Ha en riktigt fin dag och lycka till med dina yogaklasser!