I dagens inlägg tänkte jag backa bandet hela vägen tillbaka till början, och prata om grunder inom sekvensering. Vad är det viktigaste du behöver tänka på när du ska skapa dina egna fysiska yogaklasser. Hur sätter du ihop smarta och logiska sekvenser som tar dina deltagare dit du vill, hjälper dem att utvecklas på yogamattan och förhoppningsvis har kul under tiden? Vill du ha svaren på det så läs vidare.
Om du är lärare inom Ashtangayoga med sina bestämda serier, eller en annan yogaform där du inte sätter ihop dina egna yogaklasser utan har fasta sekvenser eller moduler att välja mellan, då är du troligen inte är så intresserad av det här inlägget. Eller intresserad kan du så klart vara men du behöver det inte. Om du däremot leder någon typ av Vinyasa eller annan yogaform där du skapar dina klasser själv då är det här ett inlägg för dig. Kanske har du gått en yogalärarutbildning där du fick lära dig fasta sekvenser och där sekvensering inte ingick men nu vill du utvecklas vidare som yogalärare. Här ska du få några grundläggande tips.
Det första du behöver göra när du ska skapa en yogaklass är att bestämma vilket syfte du har med just den klassen. Vad vill du uppnå för dina deltagare? Det här kan handla om något du vill att de ska lära sig. En specifik position, olika tekniska detaljer som behövs för en viss grupp av positioner, något fysiskt. Ibland kan det du vill lära dina deltagare vara mer teoretiskt, kanske av filosofisk, intellektuell eller emotionell karaktär – utifrån olika fysiska positioner, asanas. Syftet med klassen skulle också kunna vara att åstadkomma en viss känsla hos deltagarna, en förändring av deras emotionella tillstånd, men utan inslag av utbildning och förståelse hos dem. T.ex. att du vill bygga kraft och energi under klassen som deltagarna kan ta med sig ut när de lämnar mattan, eller tvärtom att du vill skapa lugn och fokus, kanske med intention att minska stress, oro eller ångest. Det är viktigt att du har tänkt igenom ditt syfte först och har det klart för dig eftersom det kommer att vara avgörande för hur du bygger upp klassen. Om ditt syfte är tydligt för dig och du låter det ligga till grund för de val du gör så kommer deltagarna att uppfatta klassen som logisk och smidig även om de kanske inte skulle kunna sätta fingret på exakt varför. Alla positioner, andningsövningar eller filosofiska visdomsord du serverar dina deltagare kanske inte direkt leder till ditt syfte, men allt som ingår i klassen har ett tydligt varför.
Självklart börjar yogaklassen med en uppvärmning som förbereder både kropp och sinne inför det som ska komma, framför allt fysiskt, och kanske även mentalt. Som sagt är det ditt syfte med klassen som styr exakt vad som ska finnas med, från de inledande enkla övningarna, eventuella andningsövningar och varianter av solhälsningar. Om ditt syfte med en viss yogaklass är att hjälpa deltagarna att få förbättrad rörlighet i sina höfter så innebär det inte att varje position du har med direkt måste leda mot förbättrad rörlighet, men alla positioner i klassen behöver vara relevanta för syftet på ett eller annat sätt.
Jag menar att liknande tankar och struktur kan användas oavsett om det är en mer dynamisk, fysisk yogaklass som någon typ av Vinyasa eller en lugnare klass, men självklart kommer strukturen och själva klassen se annorlunda ut om det är lugnare och mjukare klass. Eftersom jag själv i huvudsak leder Vinyasaklasser (på mitt alldeles egna sätt utifrån den kunskap och erfarenhet jag har skaffat mig under åren) så är det det jag kommer utgå från när jag pratar vidare om sekvensering. Du kan så klart översätta det till den typ av yoga du leder. Vad som spelar roll är att din yogaklass på något sätt består av fysiska positioner som du sätter ihop i en sekvens. Jag vill också poängtera att Vinyasa inte behöver betyda att din sekvens går fort med snabba övergångar och byten av massa olika positioner. Det är inte tempot som definierar en Vinyasayogaklass utan att det är olika positioner i ett dynamiskt flöde, där både positionerna som ingår och ordningen de kommer i är genomtänkta. Traditionellt sett läggs även mycket fokus på att synkronisera andning och rörelse och ofta lärs det ut som att det är just det som är huvudsyftet med Vinyasa, att positionerna hela tiden länkas ihop genom att varje övergång ska ske på en in- eller utandning. Personligen lägger jag inte alls lika mycket fokus på det längre som jag gjorde när jag var ny som yogalärare, men det är en helt annan diskussion som får återkomma i ett annat blogginlägg.
I en Vinyasaklass så övergår solhälsningarna i andra stående övningar som krigare, utfall, triangel och olika balanspositioner på ett eller två ben, kanske varvat med vinyasasekvenser och andra asanas med fler kroppsdelar än fötterna i mattan. Med ”vinyasasekvens” eller ”en vinyasa” så menar jag just den delen av en solhälsning som är så typisk för Vinyasaklasser när deltagarna gör en planka, chaturanga eller låg planka, till en bakåtböjning som kan vara kobra eller uppåtgående hund till antingen nedåtgående hund, eller barnet för att vila. Vinyasan används ofta som en avdelare mellan olika delar av sekvensen, t.ex. för att byta sida när du har gjort en del ensidiga positioner eller för att komma ner på golvet, kanske för att få in vissa positioner eller när deltagarna behöver vila i barnet.
Beroende på vilket syfte du har valt för yogaklassen så kanske du väljer positioner inom en eller flera av följande kategorier:
- Bakåtböjningar
- Armbalanser
- Inversioner
- Framåtfällningar
- Höftöppnare
- Rotationer
- Balans
I mitt förra blogginlägg diskuterade jag hur du enkelt kan skapa stor variation i dina yogaklasser genom att avgränsa dig och i princip hålla dig till en kategori i taget med ett tydligt syfte. Ett enkelt grundtips för sekvensering är att i din huvudsekvens se till att få med några väl valda positioner som leder mot ditt syfte för klassen, ur varje kategori, eller de flesta i alla fall. Dvs. om ditt syfte är först och främst en filosofisk aspekt du vill förmedla till dina deltagare, välj ut de positioner inom respektive kategori som passar in. Sträva efter att skapa balans mellan olika kategorier, mellan sittande och stående, mellan olika energier och mellan aktivitet och passivitet.
Nästa steg i sekvenseringen för att skapa en smart och logisk yogaklass är att binda ihop positionerna i en bestämd, smidig ordning där förflyttningar och övergångar känns naturliga. En Vinyasaklass handlar det inte bara om att stapla positioner på varann, en efter en annan utan själva flödet är en viktig del och det som särskiljer just Vinyasayoga från andra mer statiska former. Övergångarna behöver inte alltid vara enkla att utföra för dina deltagare, det beror förstås på gruppens och klassens nivå och på hur mycket utmaning du vill att det ska vara för dem. Fysisk utmaning kan definitivt vara ett syfte med en yogaklass. Även om positioner eller övergångar kan vara fysiskt utmanande bör de ändå vara logiska, smidiga och kännas naturliga. Så tänk igenom hur du förflyttar dig från en position till nästa och välj en naturlig väg där du gärna använder rörelseenergin du har byggt upp. Hatta inte fram och tillbaka eller upp och ner från golvet till stående, till sittande och till stående igen. Det ska kännas som att det finns ett flyt mellan positionerna, att kroppen vill vidare åt det hållet. Ibland måste du kanske vända och byta håll men försök att få även det att kännas mjukt.
En sista, viktig sak att hålla i huvudet när du sätter ihop dina positioner och väljer ordning är att det ska vara en progression, utifrån klassens övergripande syfte. Du bygger upp sekvensen bit för bit och ökar svårigheten allt eftersom, när deltagarna blir varmare, mjukare och mer förberedda. Självklart måste du komma ihåg att ha med alternativ på olika nivåer hela tiden, även om det är en naturlig utveckling under passets gång.
För att avrunda en smart och logisk yogaklass behöver du även tänka på att ha en nedvarvning, en avslutande del som på ett naturligt och skönt sätt tar deltagarna tillbaka igen efter klassens höjdpunkt som du byggt upp mot. Om du t.ex. jobbat mot huvudstående som peak position eller byggt upp ett kraftfullt, dynamiskt flöde med en massa energi, så kommer din klass att kännas väldigt konstig för deltagarna om du direkt efter det lägger deltagarna i Savasana, eller går in i sittande andningsövningar. Precis som du värmer upp dem gradvis behöver du även varva ned, även om det oftast inte behöver ta lika lång tid. Några väl valda övningar som känns som en fysisk och mental övergång för deltagarna. Så får de en lika skön resa ut ur huvuddelen av klassen som in i den.
Jag tänker inte gå in närmare på tidsdisposition i det här inlägget, även om det också är en viktig aspekt av sekvensering. Bara en kort påminnelse om att det är viktigt att du ser till att det finns tid kvar mot slutet av din klass för både nedvarvning och Savasana och att tiden för nedvarvning bör vara proportionell mot tid och intensitet i huvuddelen av klassen och tiden för Savasana i proportion med hela klassens längd.
Vill du lära dig mer om hur du snabbare och enklare kan skapa fantastiska yogaklasser så kan du redan nu anmäla intresse för min sekvenseringskurs som kommer i höst. Gå in på vinyasaplay.se/kurs. Att anmäla dig till intresselistan är förstås helt utan förbindelser men gör du det kommer du att få information om när kursen släpps först av alla och chansen att boka dig till det allra bästa priset.
Det går så klart att snöa in hur mycket som helst på varje del av sekvensering, och ta upp många fler aspekter än jag nämnt här. Jag har försökt hålla mig rimligt kort och verkligen till grunderna. Du får gärna höra av dig till mig om det är något du tycker jag missat, som borde ha varit med i det här inlägget. Kanske finns det något som inte handlar om grunderna som du gärna skulle läsa mer om här i bloggen. Du kan kontakta mig via mail, eller på DM på Instagram. Gillar du bloggen och tycker att du har nytta av den så dela gärna länken till det här inlägget.
Ha en riktigt fin dag och lycka till med dina yogaklasser!